Erik Ransemar
Liv i Sveriges hedersplakett Trampcykeln går i år till en författare och journalist som gjort mer än de flesta för att stimulera ”vanliga” människor att uttrycka sig i skrift, karlskronaiten och rönningebon Erik Ransemar. Oavsett om han suttit som redaktör för handikapptidskriften Status, som lektör i Föreningen Liv i Sverige eller som kommunalpolitiker i hemkommunen har han hela tiden i handling försökt visa att människor som kallas tysta har mycket att säga, bara de får chansen att yttra sig. Bland de chanser han själv har erbjudit finns allt från intervjuartiklar, skrivupprop och veckoslutskurser till lokala arbetarspel och hela bokserier. Typiskt för Erik, nu när han äntligen blivit avlöst både i Författarcentrum och i Liv i Sveriges styrelse, är att han som tidningsdebattör känner sig mera hemma bland insändarskribenterna än bland kultursidans fullblod.
Erik Ransemars namn är kanske starkast förknippat med den svenska handikapprörelsen, och i Liv i Sverige har han stått fadder till en serie självbiografier, skrivna av människor med funktionshinder, liksom till den första textantologi, Det är dags, i vilken handikappade själva får komma till tals – en pionjärinsats. Men med samma entusiasm och tålamod har Erik också hjälpt fram och ordnat presskonferenser kring så olikartade levnadsskildringar som Byggfolk och Dragspelsliv.
Författarinsatser av det här vardagsnära slaget prisas sällan i den kulturella offentligheten, men för oss som envist spanar efter backtåliga trampcyklister på litteraturens grusvägar väger de tungt.