Att kontakta förlag

Även om ett manus har blivit godkänt för utgivning av Liv i Sveriges styrelse kan det vara svårt att få det antaget av något förlag. Det leder till att många LiS-författare söker sig till utgivare där författaren själv betalar hela eller delar av utgivningen. Eftersom det finns många former av utgivning vill vi redogöra för vilka olika slags publicering som finns, och vad du bör tänka på när du väljer. Vi har delat in olika former av utgivning i tre typer:

  • Traditionella förlag
  • Uppdragsutgivning
  • Egenutgivning

Traditionella förlag

Med traditionella förlag avser vi förlag som efter att ha tecknat avtal med författaren om utgivning åtar sig arbetet med och kostnaden för manusbearbetning, formgivning, bokproduktion, marknadsföring, lagerhållning, distribution och försäljning. Förlaget äger den tryckta upplagan och ersätter författaren för sålda exemplar med en viss procent av försäljningspriset till bokhandeln samt betalar före utgivningen ett så kallat garantihonorar.

     Enligt Svenska Förläggareföreningen, SvF, finns det ca 300 professionella förlag i Sverige. Ca 70 av dem tillhör SvF (= större förlag som står för ca 75% av hela utgivningen) och drygt 200 tillhör Nordiska oberoende förlags förening, NOFF. 

     Det finns med andra ord många förlag att välja på. Den förhoppningsfulla författaren väljer kanske att vända sig till något av de stora, mer namnkunniga förlagen som Bonniers eller Norstedts, men det är många som sänder sina manus dit och det är bara några få nya författare som dessa förlag ger ut varje år. De har ju redan så många väletablerade författare som de vill fortsätta att publicera.

     När förlagen får in ett manus som bedöms hålla rent litterärt betyder det tyvärr inte automatiskt att det blir antaget för utgivning. Förlagen bedömer nämligen också i vilken utsträckning de tror att den blivande boken kommer att gå att sälja. Där är inte alltid kvalitet avgörande; minst lika viktigt är att boken har ett ämne som intresserar många. Dessutom tar förlagen hänsyn till saker som inte alls har med texten att göra, till exempel om författaren har en personlighet som passar i media och om hon eller han kan tänkas producera fler böcker så att de pengar som investeras i reklam också kan ge avkastning i framtiden.

     Utöver de stora förlagen finns det som sagt en hel flora av mindre förlag. Många specialiserar sig på litteratur i någon speciell nisch och blir därför inte aktuella för LiS-författare. Vissa förlag drivs dock av entusiaster, som litar mer på kvalitet än säljbarhet, eller har ett specialområde, till exempel anknytning till ett geografiskt område som passar. Då kan LiS-manus bli antagna. Oftast har dock småförlagen mycket trånga ekonomiska ramar, så möjligheterna att marknadsföra böckerna blir små.

     Även om det är svårt att få ut boken på ett traditionellt förlag är det givetvis det du bör försöka först. Förlagen kan ta lång tid på sig innan de ger besked. Det kan vara bra att skriva i följebrevet att erbjudandet förfaller inom en viss tid (t.ex. två månader). Då kan du efter fristens utgång erbjuda ditt manus till andra förlag. Om du skickar ditt manus till flera förlag samtidigt bör du i följebrevet, enligt Författarförbundets rekommendation, upplysa förlagen om detta. Läs först deras villkor för att skicka in manus på respektive förlags hemsida eller kontakta dem per telefon. En del förlag åtar sig inte att returnera manus utan kastar dem efter läsning, så se till att alltid spara en egen kopia.

Uppdragsutgivning

Om inte något av de traditionella förlagen antar ditt manus så finns det en annan typ av förlag som gör i stort sett samma jobb men som inte tar den ekonomiska risken för utgivningen. Det gör i stället författaren som betalar produktionen och som sedan äger den upplaga som förlaget åtagit sig/fått i uppdrag att trycka. Förlaget kan hjälpa till att sälja boken från sin hemsida, att distribuera och fakturera beställningar från bokhandeln och Bibliotekstjänst. Men du som författare måste ta huvudansvaret för att boken säljs, det vill säga sälja den själv – och då givetvis behålla inkomsterna, eftersom du redan har betalat utgivningen. LiS-manus som godkänts för utgivning av våra lektörer antas ofta av dessa förlag, men trots det händer det att de inte blir utgivna där eftersom författarna själva inte har råd med kostnaderna. Att få en bok på 200 sidor utgiven i ett par hundra exemplar kan kosta från 30 000 kronor och uppåt. Många LiS-författare kan inte ligga ute med så mycket pengar.

     Förlag som har givit ut många böcker av LiS-författare och som vi har goda erfarenheter av att arbeta med är t.ex. Ord & Visor i SkellefteåAtremi i Mjölby och Faun i Västerås.

Egenutgivning

Många LiS-författare väljer i stället alternativet att ge ut sina böcker på egen hand. Man kan då anlita ett tryckeri eller ett print on demand-företag. Dessa gör ingen bedömning av manusets kvalitet utan går bara på författarens möjlighet att betala tryck- och produktionskostnader.

     Om du bara vill ha ett fåtal exemplar till släkt och vänner, kan du helt enkelt anlita ett tryckeri för att trycka upp dem. Då blir boken inte utgiven i vanlig mening, och kan inte säljas i bokhandeln eller finnas på bibliotek. Naturligtvis måste du leverera manuset i snyggt tryckfärdigt skick, helst i så kallade tryckfärdiga pdf-filer. Kan du ingenting om layout får du anlita en kunnig person, och det kostar förstås en slant. Men kan du själv bearbeta din text i datorn och göra en pdf-fil kan du exempelvis få 25 böcker i A5-format (max 250 sidor) med fyrfärgsomslag för ca 3 500 kronor exkl. moms. Men vill du t.ex. ha illustrationer i fyrfärg så blir kostnaden betydligt högre.

     För att boken ska behandlas som utgiven, dvs. registreras på Kungliga Biblioteket och kunna säljas i bokhandeln/nätbokhandeln måste den ha ett ISBN-nummer. Du kan registrera det i ditt eget namn hos Kungliga Biblioteket ISBN-centralen, och det är gratis. Många av print on demand-förlagen erbjuder också hjälp med ISBN-nummer.

     När det handlar om egenutgivning har det blivit en allt populärare lösning att anlita ett print on demand-företag/förlag. Print on demand är en tryckeriteknik som innebär att nya exemplar av en bok trycks först då förlaget får en order. Författaren behöver med andra ord inte ha ett lager för försäljning liggande. Vill du ge ut på detta sätt levererar du en tryckfärdig pdf-fil till print on demand-företaget/förlaget eller får hjälp med att bearbeta din Word-fil till ett tryckfärdigt material. Vi har räknat på ett exempel hos Books on demand i Visby som varit verksamma sedan 1998. För en 200-sidig bok utan färgsidor och ett enkelt omslag på vitt, kraftigt papper blir startkostnaden 4 845 kronor. Sedan tillkommer 20 obligatoriska ex av boken till 111 kr styck (plus frakt). Drygt 7 000 kr alltså, men då ingår 15 fria böcker (utöver de 20 man måste köpa och betala), uppläggning i Books on demands webbshop, ISBN-nummer, inskickande av exemplar till Bibliotekstjänst och pliktexemplar till Kungliga biblioteket och universitetsbiblioteken m.m. Detta pris förutsätter att man levererar tryckfärdigt original, gör man inte det tillkommer förstås kostnader för formgivning av boken.

    Print on demand-marknaden har växt snabbt på senare år och är svår att överblicka. Priserna varierar och många av företagen saknar kunskaper för att genomföra bokutgivning på ett bra sätt. Sök på nätet efter ”Print on demand” och se vad du kan hitta. De som givit ut många böcker kan räknas till de pålitliga.

     Som egenutgivare är det förstås du själv som måste jobba med att sälja din bok. Även om en del print on demand-förlag lägger upp den i sin webbshop så gör man inga aktiva insatser för att hitta köpare. Om du har en egen hemsida kan du förstås presentera och sälja boken där. Om din bok har lokal anknytning kan du kanske få marknadsföra den i någon förening. Om det finns ett bibliotek på din hemort kanske du kan få framträda där och berätta om boken och samtidigt sälja den. 

Uppdaterad 2017-12-01