Karin Stensson, Lund
Karin Stensson har i många år samlat medmänniskor i Malmö med omnejd till ”berättarverkstäder”, där framför allt äldre skåningar samtalar om sina minnen, minnen som sedan skrivs ut och samlas i minneshäften som sprids av Lundabygdens ABF.
Men Karin har inte stannat vid detta utan sammanfört de äldre med mellanstadiebarn i bland annat Rosengård och Staffanstorp. De gamla har hälsat på i skolorna och tagit emot skolbarnen i sin berättargrupp. Vad talar de om då? ”Vi tycker det är roligare att tala om förälskelser än om läxor,” svarar en flicka. Flera av barnen har också börjat brevväxla med var sin gamling, och en pojke skrev: ”Jag låtsas att ni är mina föräldrar.” Dessutom får berättargruppen smygtitta i elevernas privata dagböcker mot att eleverna får ta del av de gamlas utskrivna minnen. På dessa och flera andra sätt, inte minst dramatiska, slår Karin Stensson berättarbroar över generationsklyftorna, en insats som ter sig sig särskilt viktig att uppmärksamma i ett läge när gamla och unga tycks leva i helt skilda världar och när äldrevården till råga på eländet befinner sig i akut kris.
För övrigt är Karin Stensson bra på att skriva, vilket är en ovansklig fördel när man vill fästa människors muntliga berättelser på papper utan att rösten och tonfallet försvinner på vägen.