För andra året i rad hölls berättarkafé på hembygdsgården i Murjek på onsdagskvällen, den 17 juli. Ett tillfälle för människor att samlas kring en kopp kaffe och antingen berätta själva eller lyssna på andras berättelser. Det är föreningen Liv i Sverige, som står bakom dessa träffar och den här kvällen var det Anna Khemi från byn och undertecknad, som hade ordnat det praktiska i samarbete med Murjeks hembygdsförening.
– En gång är ingen gång, men två gånger är tradition, summerade Anna, sedan hon räknat in ett trettiotal besökare.
– Nu kan vi börja se fram mot nästa sommars kafé.
Mycket om mycket
Besökarna fick höra tragiska berättelser om vuxnas svek mot små barn, men även glada historier om kluriga gubbar och bitska gummor. Janne Hult från Vuollerim lockade till många skratt med sina roliga historier medan jag själv, som härstammar från södra Sverige, kunde berätta om mina minnen från den totala solförmörkelsen 1954. Nancy Larsson bjöd på skräckinjagande minnen från sin barndoms skolskjutsar:
– När bussen var trasig, stuvade man in oss barn i en hästkärra utan fönster, berättade hon. Där satt vi och skakade och när vi kom hem var vi täckta av halm och hö.
Viktig tradition
Kvällen avslutades med en kort betraktelse över
Liv i Sveriges verksamhet från dess representant Birgit Holmgren, som rest
upp från Stockholm enkom för att vara med på detta kafé.
– Och jag återvänder gärna nästa sommar, konstaterade hon, för det är
viktigt att hålla liv i traditionen med muntligt berättande, då folk
kommer samman vid kaffebjudningar och middagsbord.
Alf Ödlund